Skattetillägg & befrielse – när kan du få befrielse från skattetillägg hos Skatteverket?

Så fungerar reglerna, grunderna för hel eller delvis befrielse från skattetillägg – och hur du ansöker

Att få ett skattetillägg från Skatteverket kan skapa en situation med mycket oro – och det med rätta.
Denna artikel handlar om skattetillägg och befrielse.

Skattetillägget uppgår som regel till 40 procent av den skatt som varit oriktigt beräknad, och när Skatteverket bedömer att en oriktig uppgift lämnats i deklarationen påförs det i princip automatiskt. (Vid felaktig moms eller arbetsgivaravgifter är den dock 20%)

Vad många inte vet är att det finns lagstadgade grunder för att få skattetillägget helt eller delvis efterskänkt. Den här artikeln förklarar när befrielse kan medges, hur du ansöker och misstag du bör undvika.

Vad är ett skattetillägg – och varför påförs det?

Skattetillägg är en administrativ sanktion som regleras i skatteförfarandelagen (SFL), 49 kap., SFS 2011:1244. Det påförs när en skattskyldig lämnat en oriktig uppgift till ledning för sin egen beskattning, det vill säga när uppgifter i deklarationen är felaktiga eller ofullständiga. Om en oriktig uppgift har lämnats kan Skatteverket ompröva till den skattskyldiges nackdel inom sex år från utgången av det aktuella beskattningsåret (Skatteförfarandelagen, SFL 66 kap. 27 §). Den ordinarie fristen för omprövning till nackdel för den skattskyldige utan att en oriktig uppgift lämnats är annars enbart två år.

Skattetillägget är som huvudregel 40 procent av den skatt som felaktigt inte debiterats, men kan i vissa fall uppgå till lägre nivåer. En viktig utgångspunkt är att systemet är objektivt – Skatteverket behöver inte bevisa att du handlat avsiktligt. Det räcker att uppgiften är felaktig.

* Viktigt att känna till – Skattetillägg kan påföras även vid oavsiktliga fel. Det är Skatteverkets skyldighet att pröva befrielse på eget initiativ, men i praktiken bör du alltid själv åberopa de omständigheter som talar för befrielse. SFL 51 kap. 1 §, SFS 2011:1244

Grunder för befrielse från skattetillägg enligt SFL 51 kap.

Befrielse – helt eller delvis – ska beslutas av Skatteverket om det vore oskäligt att ta ut tillägget med fullt belopp. Lagen anger att bedömningen särskilt ska beakta följande omständigheter. Uppräkningen är inte uttömmande; även andra omständigheter kan beaktas inom ramen för den samlade oskälighetsbedömningen. Hur olika begrepp ska bedömas och vilken tyngd de ges styrs i flertalet fall av praxis från Sveriges domstolar.

1. Felaktigheten beror på ålder, hälsa eller liknande förhållande (51 kap. 1 § 1a)

Om den oriktiga uppgiften eller passiviteten kan antas ha berott på hög ålder, allvarlig sjukdom, kognitiv funktionsnedsättning eller liknande förhållande, ska detta beaktas vid befrielsebedömningen. Omständigheterna måste ha haft ett faktiskt samband med den felaktighet som skattetillägget grundas på, och bör styrkas genom läkarintyg eller annan dokumentation.

2. Felbedömning av en regel eller de faktiska förhållandena (51 kap. 1 § 1b)

Befrielse kan medges om felaktigheten kan antas ha berott på en felbedömning av en regel eller av betydelsen av de faktiska förhållandena. Det är viktigt att notera att lagtexten inte kräver att frågan ska vara “svår” i objektiv mening – men i praxis ställer Skatteverket och domstolarna krav på att det faktiskt handlar om en bedömningsfråga av komplexitet, inte ett uppenbart fel. Skatteverket ställer högre krav på ett företags kunskaper om skattelagstiftningen än på en privatperson. Se HFD 2012 ref. 69.

3. Vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter (51 kap. 1 § 1c)

Om felaktigheten i deklarationen kan antas ha föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter – exempelvis felaktiga löneuppgifter från en arbetsgivare eller felaktiga kapitaluppgifter från en bank – ska detta beaktas. Grunden förutsätter att du haft fog att förlita dig på de uppgifter som lämnats till Skatteverket och att felet inte är hänförligt till dig.

4. Avgiften inte rimligt proportionerlig (51 kap. 1 § 2)

Befrielse kan medges om skattetillägget inte står i rimlig proportion till den aktuella felaktigheten eller passiviteten. Detta är en fristående proportionalitetsgrund som kan tillämpas oberoende av de övriga grunderna – exempelvis vid ett rent formellt fel med obetydlig skatteeffekt där fullt tillägg framstår som oskäligt betungande.

5. Oskäligt lång handläggningstid (51 kap. 1 § 3)

Om oskäligt lång tid har förflutit sedan Skatteverket haft anledning att anta att avgift skulle tas ut, och dröjsmålet inte kan nases bero på den skattskyldige, utgör detta en befrielsegrund. Grunden skyddar den enskilde mot att skattetillägg hålls öppet under lång tid utan att ärendet avgörs.

Frivillig rättelse – ett separat skydd som förhindrar att skattetillägg uppkommer

Frivillig rättelse är inte en befrielsegrund i teknisk mening utan regleras i SFL 49 kap. 10 §.
Frivillig rättelse är möjligt så länge felet ännu inte upptäckts av Skatteverket. Om du självmant rättar en felaktig uppgift – innan Skatteverket inleder en granskning och innan Skatteverket kan antas upptäcka felet på annat sätt så hindrar det påförande av skattetillägg. Den här möjligheten är dock helt stängd om Skatteverket redan inlett en utredning där det är rimligt att anta att de även skulle upptäcka detta fel, även om deras utredning kanske inte inledningsvis frågar explicit kring det aktuella felet. Med andra ord: vet du att du lämnat en felaktig uppgift – rätta till det omgående för att undvika ett kostsamt skattetillägg.

Hel eller delvis befrielse – vad är skillnaden?

Lagen skiljer mellan hel och delvis befrielse. Hel befrielse innebär att skattetillägget faller bort helt. Delvis befrielse innebär att tillägget sätts ned till en fjärdedel eller till hälften av det ursprungliga beloppet, beroende på styrkan i de åberopade omständigheterna.

I praktiken är hel befrielse relativt ovanlig och kräver starka omständigheter. Delvis befrielse är vanligare men innebär ändå ofta en väsentlig ekonomisk lättnad om det ursprungliga tillägget är högt.

Skillnad i krav på en privatperson och ett företag. Skatteverket ställer betydligt högre krav på ett företags kunskaper om lagstiftningen och att göra rätt i förhållande till lagen än vad som görs på en privatperson. Men för ingendera fungerar att hävda okunskap i sig. Ren okunskap är som huvudregel inte en grund för befrielse – om frågan inte objektivt kan anses vara särskilt svårbedömd

Det finns också några fler grunder (såsom dokumentationsavgift, kryptoavgift, tilläggsskatt) men dessa är i normalfallet inte relevanta för privatpersoner och ägarledda företag.

Hur du ansöker om befrielse – steg för steg

Skattetillägg beslutas formellt av Skatteverket i samband med ett omprövningsbeslut eller ett grundläggande beslut om slutlig skatt. Du har följande möjligheter:

Begär omprövning hos Skatteverket inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret gick ut (SFL 66 kap. 7 §)
Ange skriftligen de omständigheter som talar för befrielse – var konkret och dokumentera med handlingar
Överklaga Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten om omprövningen inte ger önskat resultat
Anlita juridiskt ombud om beloppen är väsentliga – ett juridiskt ombud kan identifiera befrielsegrund som du själv kan ha förbisett

Vanliga misstag vid ansökan om befrielse av skattetillägg

Skatteverkets ställningstaganden är inte bindande i sak men styr hur Skatteverket väljer att tillämpa och tolka reglerna och det är därför relevant att ta dessa i beaktande innan ansökan.
Baserat på erfarenhet från skatteärenden är följande misstag vanliga:

Att inte åberopa befrielsegrunderna uttryckligen – Skatteverket har en skyldighet att pröva dem, men i praktiken kräver detta att du lyfter dem tydligt i din skrivelse
Att vänta för länge med att agera – skattetillägg löper med kostnadsränta och tidsfristerna för omprövning är absoluta
Att inte dokumentera de omständigheter som åberopas – muntliga påståenden räcker sällan; styrk dem med läkarintyg, dödsbevis, revisorsutlåtanden eller liknande handlingar

Strathus AB är en Juristbyrå specialiserade på skattejuridik för privatpersoner och ägarledda företag, med kontor i Malmö.

Har du fått ett skattetillägg eller förslag till beslut från Skatteverket där skattetillägg är pålagt eller har du kanske insett att du har lämnat fel uppgifter till Skatteverket och bör göra en frivillig rättelse för att undvika skattetillägg?
Du är välkommen att höra av dig så granskar vi ditt ärende och hjälper dig!

Kontakta oss idag – vi svarar inom 2 vardagar.

Via kontakt formuläret, info@strathus.se eller på telefon 0709 85 38 00

Friskrivningsklausul
På Strathus är vårt syfte att bidra till en bättre morgondag genom att bygga förtroende för vår verksamhet, för samhället och genom att hantera viktiga frågor för företagare. Vår målsättning är att leverera kvalificerad rådgivning inom affärsjuridik, hållbarhet och skatt. Denna publikation är avsedd som allmän vägledning i frågor av intresse och utgör inte professionell rådgivning. Läsaren bör därför inte agera utifrån informationen i denna publikation utan att först inhämta specifik och anpassad professionell rådgivning. I den mån det är tillåtet enligt svensk lag lämnas ingen garanti (varken uttrycklig eller underförstådd) eller försäkran om informationens riktighet eller fullständighet. Strathus AB tar inget ansvar för eventuella konsekvenser av åtgärder som vidtas eller inte vidtas med stöd av informationen i denna publikation, eller för beslut som fattas med utgångspunkt i informationen.
© 2026 Strathus AB. Alla rättigheter förbehållna. Strathus avser Strathus AB (Org.nr 559514-8270), ett svenskt företag som är specialiserat på juridik, hållbarhet och skatt. För mer information, besök vår webbplats på Strathus.se

Veronica Eriksson

Veronica Eriksson är Partner och Senior Jurist på Strathus AB i Malmö med spetskompetens inom skatt, affärsjuridik och hållbarhet. Hon har bakgrund från PwC, Svalner och Skatteverket samt masterutbildningar inom internationell affärsjuridik, EU-rätt och internationell beskattning.