Kontakta oss

Bolagsrätt för små företag– vanliga fallgropar och hur du kan undvika dem

Bolagsrätt för småföretag

– vanliga fallgropar och hur du kan undvika dem

Att driva ett aktiebolag innebär inte bara möjligheter – det kommer också med juridiska skyldigheter. Många startar sitt företag med fokus på verksamheten, men missar viktiga bolagsrättsliga regler.  
Det kan leda till onödiga problem och i värsta fall personligt betalningsansvar. 

Här går vi igenom vanligaste fallgroparna inom bolagsrätten för SME-företag – men också  hur du undviker dem. 

  1. Bristande aktieägaravtal – Vad händer om ni blir oense?

Många mindre företag startas av vänner, familjemedlemmar eller kollegor – men utan ett tydligt aktieägaravtal kan problem uppstå om förväntningarna skiljer sig åt eller om någon vill lämna företaget. 

Exempel: 

  • Två vänner startar ett bolag tillsammans, efter några år vill den ena sälja sina aktier. Eftersom det saknas ett aktieägaravtal uppstår en tvist om hur värdet ska bestämmas och vem som får köpa aktierna. 
  • Ett bolag med tre ägare har inget avtal om arbetsinsats. En av ägarna slutar arbeta i bolaget men behåller sin andel – vilket skapar frustration hos de övriga som fortfarande aktivt driver verksamheten. 

Lösning: 
Ett aktieägaravtal bör reglera utträde, arbetsinsats, beslutsfattande och vad som händer vid oenighet. Ett aktieägaravtal utgår inte från om ni litar på varandra i dag att göra utan säkerställer att ni har samma förväntningar på varandra och framtida utträde med mera. Livet förändras och förutsättningar för både enskilda ägare och företagets verksamhet förändras över tid. Aktieägaravtalet finns där när det händer så att forna affärskollegor slipper bli osams.  

2. Bristande efterlevnad av GDPR och personuppgiftshantering

Många SME-företag hanterar personuppgifter dagligen men underskattar riskerna med GDPR. Brister kan leda till anmälningar, sanktionsavgifter och skadat förtroende, vilket kan påverka både ekonomi och varumärke. 

Exempel: 

  • Ett företag samlar in kunders e-postadresser men har ingen tydlig policy för hur uppgifterna lagras eller raderas. När en kund begär att få sina uppgifter raderade saknas rutiner – något som kan anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) och resultera i tillsyn och eventuella sanktioner. 
  • Ett mindre företag skickar marknadsföringsmejl utan att ha aktivt samtycke, vilket strider mot GDPR:s regler om direktmarknadsföring. IMY kan vid överträdelse utfärda böter på upp till 20 miljoner euro eller 4 % av företagets globala omsättning – även om sanktionerna för mindre företag oftast är lägre, har flera svenska SME redan fått påföljder. 

Lösning: 
Ha tydliga rutiner för insamling, lagring och radering av personuppgifter. Se till att ni har en GDPR-policy och att alla som hanterar personuppgifter förstår reglerna. Om ni hanterar känsliga personuppgifter eller har omfattande kundregister kan en dataskyddsombudstjänst eller extern rådgivning vara en klok investering. 

 

3. Försummad kontrollbalansräkning – Riskerar du personligt ansvar?

Många företagare missar att hålla koll på bolagets eget kapital. Om kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet måste styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning och vid behov kalla till bolagsstämma. Annars kan styrelseledamöterna bli personligt betalningsansvariga för bolagets skulder. 

Exempel: 

  • En småföretagare märker för sent att bolagets eget kapital gått under gränsen. När en leverantör kräver betalning kan bolaget inte betala – och eftersom ingen kontrollbalansräkning upprättats blir ägaren personligt ansvarig. 

Lösning: 
Håll koll på resultat- och balansräkningen och agera i tid om det egna kapitalet minskar. Om bolagets kapital understiger hälften av aktiekapitalet – ta hjälp av en revisor eller rådgivare direkt. 

4. Felaktig klassificering av kostnader – Dras allt verkligen av?

Att dra av en kostnad i företaget kan verka självklart – men alla utgifter är inte automatiskt avdragsgilla. Kostnader ska kunna motiveras genom deras behov för företagets intjäningsmodell. Skatteverket har tydliga riktlinjer för vad som är en nödvändig kostnad för verksamheten och vad som klassas som en privat levnadskostnad.

Exempel:

  • En småföretagare betalar för en dyr middag med företagskortet och den bokförs som en representationsmiddag med avdragsgill kostnad –men eftersom de närvarande vid middagen snarare är vänner och bekanta än kunder ska Skatteverket neka avdraget.
  • Ett startup-bolag betalar en stor summa till en influencer för “marknadsföring”, men utan skriftligt avtal eller tydliga resultat kan Skatteverket ifrågasätta avdraget.

Lösning: Säkerställ att alla kostnader har ett tydligt affärsmässigt syfte och att kvitton och underlag sparas för att motivera avdragen vid en granskning.

4. Felaktiga styrelsebeslut – Riskerar du ogiltiga avtal och personligt ansvar?

Styrelsen har ett juridiskt ansvar för bolagets verksamhet och beslut. Om beslutsformalia inte följs, exempelvis att protokoll saknas eller att beslut fattats utan korrekt dokumentation, kan detta leda till ogiltiga avtal, juridiska tvister och i vissa fall personligt betalningsansvar för styrelseledamöter. 

Exempel: 

  • Ett bolag anställer en ny VD utan att beslutet formellt fattas och protokollförs på ett styrelsemöte. När det senare uppstår en tvist om VD:s ersättning eller uppsägning saknas juridiskt bindande underlag, vilket försvårar bolagets position. 
  • Ett bolag ingår ett stort affärsavtal utan att styrelsen godkänt det enligt bolagets beslutsregler. När avtalet visar sig vara ofördelaktigt och företaget vill häva det, inser man att beslutet saknar juridisk grund, vilket kan resultera i skadeståndsansvar. 

Lösning: 
Säkerställ att alla styrelsebeslut fattas enligt bolagsordningen och aktiebolagslagen, och att de dokumenteras i styrelseprotokoll. Detta är särskilt viktigt vid större beslut som anställningar, investeringar, företagsköp och större avtal. Ett tydligt beslutsunderlag skyddar både bolaget och dess styrelse från framtida juridiska problem. 

 

5. Emissioner och aktiekapital – Är bolaget redo för tillväxt? 

När företag växer kan behovet av kapital och fler delägare uppstå. Många SME-företagare känner dock inte till vilka emissionsmöjligheter som finns eller hur de påverkar bolagets struktur och bolagsordning. 

Företag kan öka aktiekapitalet genom exempelvis nyemission, fondemission eller riktad emission, men detta kan även kräva ändringar i bolagsordningen, vilket innebär att beslut måste fattas på bolagsstämma, ofta med kvalificerad majoritet. Dessutom måste beslutet registreras hos Bolagsverket, vilket kan ta tid beroende på handläggningstider och krav på kallelseförfarande. 

Exempel: 

  • Ett litet bolag vill ta in en investerare och genomför en nyemission – men missar att uppdatera bolagsordningen för att möjliggöra utökningen av antalet aktier. Eftersom ändringen kräver bolagsstämmobeslut och registrering hos Bolagsverket, försenas processen. 
  • Ett bolag vill stärka sin balansräkning och gör en fondemission, men ägarna förstår inte att detta inte tillför nytt kapital, utan bara omfördelar redan befintligt kapital. 

Lösning: 
Se över bolagsordningen, emissionsmöjligheterna och bolagsstämmans beslutsprocesser i god tid om företaget planerar att växa Bolagsordningen bör ge utrymme för framtida emissioner genom en flexibel gräns för aktiekapitalets storlek och antal aktier. Om detta inte är planerat i förväg kan kapitalanskaffning bli en långsam och dyr process. Planera även för kallelsetider och registreringsprocesser så att viktiga kapitalbeslut inte försenas i onödan. 

Så undviker du bolagsrättsliga fallgropar 

 
✔️ Ha ett aktieägaravtal som reglerar viktiga frågor mellan delägarna 
✔️ Säkerställ att bolaget följer GDPR och hanterar personuppgifter korrekt 
✔️ Håll koll på bolagets ekonomi och upprätta en kontrollbalansräkning vid behov 
✔️ Dokumentera styrelsebeslut noggrant och följ rätt formalia  
✔️ Se till att bolagsordningen möjliggör emissioner och framtida kapitalökning 

Genom att ha koll på bolagsrättens regler och planera i god tid kan du undvika vanliga fallgropar och skapa en stabil grund för ditt företag.  
Behöver du vägledning kring dessa frågor? Strathus finns här för att svara på dina frågor och hjälpa dig vidare. 

Friskrivningsklausul
På Strathus är vårt syfte att bidra till en bättre morgondag genom att bygga förtroende för vår verksamhet, för samhället och genom att hantera viktiga frågor för företagare. Vår målsättning är att leverera kvalificerad rådgivning inom affärsjuridik, hållbarhet och skatt. Denna publikation är avsedd som allmän vägledning i frågor av intresse och utgör inte professionell rådgivning. Läsaren bör därför inte agera utifrån informationen i denna publikation utan att först inhämta specifik och anpassad professionell rådgivning. I den mån det är tillåtet enligt svensk lag lämnas ingen garanti (varken uttrycklig eller underförstådd) eller försäkran om informationens riktighet eller fullständighet. Strathus AB tar inget ansvar för eventuella konsekvenser av åtgärder som vidtas eller inte vidtas med stöd av informationen i denna publikation, eller för beslut som fattas med utgångspunkt i informationen.
© 2025 Strathus AB. Alla rättigheter förbehållna. Strathus avser Strathus AB (Org.nr 559514-8270), ett svenskt företag som är specialiserat på juridik, hållbarhet och skatt. För mer information, besök vår webbplats på Strathus.se